Vårtecken

Efter en halvlång promenad med hunden så kan jag konstatera att våren har trots den ilskna blåsten har infunnit sig. Mitt konstaterande bygger på mycket förtroendefulla empiriska undersökningar som har visat att både krokus och snödroppar har ploppat upp lite här och var. Även lite påskliljor verkar vara på väg upp lite var stans. Men det som det har dykt upp mest av är hundbajsar. Massor. Verkligen galet många. Det blir som att hoppa hage för att undvika bajsarna. Nej, om detta är våra nya vårtecken kan det kvitta. Äckligt.

Filthy McNasty

Jag är inte rädd när jag åker buss på på nätterna hem. Jag brukar alltid åka tillsammans med så många jag känner att det inte finns anledning till att oroa sig för bussmän och liknande. Igår dock åkte jag själv men var väl inte mer orolig än i vanliga fall tills det kom en kille och frågade om han fick sitta bredvid mig. Visst, sa jag och fortsatte med mitt sms-skrivande. Men han ville tydligen mer än att sitta bredvid mig. Han började fråga allt möjligt som hur gammal jag var, vad jag hette, vart jag bodde, vem jag sms:ade med och om han fick läsa sms:en. Jag ljög om allt han frågade. Men han var inte nöjd så han började pilla och näst intill sitta på mig. Nej, sånt där uppskattas inte. Inte alls. Jag vet inte riktigt vad som hände men till slut satt en tjej bredvid mig istället. Hon var snäll dessutom. Sånt uppskattas verkligen.

Rockin' Robin

Jag lever på 2010-talet och på 2010-talet finns massa sociala medier som man ska änvända sig av och tycka är superbra. Det tog ett tag innan jag helt förstod Facebook och vad det skulle vara bra för. Nu vet jag. I det senaste har det varit mycket tjat om Twitter hit och dit från olika människor och efter tillräckligt med tjat har jag även skaffat Twitter. Jag förstår det inte riktigt än och vad det ska vara bra för. Men än så länge är det kul. Så varför inte bara se det som en tillräcklig anledning. Twitter är kul.

http://twitter.com/MixedMe


Jävla djurjävel

Det bor en tjej i mitt hus. Hon bor på första våning. Hon har varken, enligt mig, klädsmak eller smak för god inredning. Speciellt inte vid jul, för det som blinkar och glittrar i hennes fönster är inte fagert. Inte alls faktiskt. Hon har även ett djur. Ett djur jag ogillar och har stor rädsla för, nämligen en katt. En brunspräcklig sak som ser rent utav djävulsk ut. Men katten är inte det värsta, det är det hon tillåter katten att göra. Hon släpper in den i trapphuset och låter den vandra runt där. Ibland ställer hon även in en papptallrik med kattmat på. Det finns en anledning till att man säger fy katten. Blä...


H2O

Kokt vatten smakar inte gott. Det är jobbigt att koka allt vatten som man behöver. Det är allmänt jobbigt att inte kunna ta vattnet direkt ur kranen och bara köra på som vanligt. Men det är ju tur att det inte är som i kanske Etiopien. Åh, vad glad jag är att jag bor i ett i-land. Återigen, heja Sverige!


Walk the Line

Sverige är ett relativt bra land. Dom flesta har jobb. Dom flesta har en bra bostad. Vi klarar oss bra, vi har inga större problem som land skulle jag påstå, vi är ett bra land. Men det finns två saker som jag har lite problem med. Jag skulle väl kanske kunna kalla det i-landsproblem. Det handlar om två tillfällen då fler personer är inblandade. Första problemet är folk i detta land inte förstår sig på hur en kö fungerar. Det verkar vara svårt det där hur man står i kö och väntar på sin tur. Jag stör mig på detta, hur svårt kan det va att se vart sista personen står och ställa sig efter denne?

Problem nummer två i detta land
är att folk gillar att gå på bredden på trottoaren eller cykelbanan. Jag är i och för sig för detta fenomen, men, vissa har väldiga problem med att flytta sig om det skulle komma en mötande person. Också detta har jag svårt att förstå mig på. Är det så svårt att flytta på sig? Heja i-landet Sverige!


Like crazy

Jag behöver leka apa. Jag behöver vara lite "småfjortis" på riktigt. Jag behöver vara lite galen och inte bry mig om något. Jag behöver leka lite tycker jag. Jag behöver leka runt på stan i både kläd- och inredningsaffärer, jag behöver prata doktor Mengele och tjocka taxar. Jag behöver någon som lånar mitt smink utan att hon får. Jag behöver någon som sitter vid datorn hela tiden.

Jag behöver helt enkelt ett besök av min syster, så mamma ge henne pengar och biljetter tur och retur hit!


Det dags för...

Stinas kyckling. Pommes frites. Fångarna på fortet. Pappa åt alltid på två tallrikar. En med kyckling och en med pommes. Allt för att inte få ketchup på kycklingen. Det var alltid spännande att se om någon skulle bli inlåst i en cell eller om någon inte skulle hinna under grinden innan tigrarna släpptes ut igen. Kycklingen var alltid god och pommes frites var självklart. Det var fredag och det var tv-mys med familjen. Samma visa varje fredag. Alltid kyckling, alltid pommes och alltid fångarna. Men det var gott och det var bra. I alla fall då. Nu är fredagsmys nästan varumärkesskyddat av OLW och skulle man få för sig att äta något annat än deras chips är det ta mig tusan inget riktigt fredagsmys. Jag minns den tiden då det inte var fest utan OLW eller brudar. OLW har blivit gammalt, jag också och därför är jag hemma och myser ikväll. Dock utan OLW.


Mellanmål

Det där med mellanmål känns på något sätt väldigt svenskt. Man ska ta en frukt, yoghurt eller något annat litet att snaska på istället för att direkt laga något riktigt att äta. Idag åt jag mellanmål, som jag faktiskt lagade. Jag gjorde amerikanska pannkakor. Sådana dära små, lite tjockare saker. Det känns som att allt är tjockare i USA. Pizzan, pannkakorna, människorna.

I mörker är vi alla snygga

Det där med dejting är klurigt. Och jobbigt. Och ibland pinsamt. Något som kan vara än mer pinsamt än att dejta är att titta på dejting. Så hemskt det är alla dom dära ensam mamma, bonde söker fru och vad som nu mer finns. Men värst av alla är nog dating in the dark. Jag tittar på det, men med en kudde framför ögonen och tänker "nej, nej, nej, nej". Jag blir tokig på dom som dejtar, på mig själv som tittar och den som kom på programidén. Galet är vad det är, galet, I tell you.


När jag blir stor

När man är liten får man alltid frågan "Vad ska du bli när du blir stor?". För vissa kan det vara en svår fråga, för det kanske inte finns något svar. När jag var liten ville jag bli konstnär, arkeolog eller åklagare. Det blev inte så. När jag blir stor ska jag bli kommunikatör. Och det är snart. Snart är jag stor och ska jobba och verkligen bli vuxen på riktigt, om jag nu kan bli det...

Onödigt

Ibland i livet känns vissa saker onödiga. Att stryka ser jag som det kanske mest onödiga. Det kommer ändå släta ut sig när man tar plagget på sig. Något annat som känns lite väl onödigt är att göra uppgifter som inte ger en något. Att göra saker som man inte kommer få användning av för det framtida arbetet. Men jag kommer som vanligt att bita i det förbaskat sura äpplet. Jävla fruktjävel.


Åh mina ben är...

..inte bruna, nej dom är snarare så där äckligt bleka. Lite smått håriga är dom också och i akut behöv av peeling och FET hudlotion. Mina ben var fina, barnfjuniga och bruna en gång i tiden. På den tiden jag hade sommarlov. Ja, då var fotsulorna svarta av allt barfotande och benen täcka med myggstick. Det var tider det. Man lekte med alla utom tysken och var så där lagom poppis. Det var sommar det. Nu för tiden börjar oron för sommaren redan i december för att mamma tjatar om att det är dags att söka sommarjobb. Jo tack, jag vet. Har spenderat den senaste timmen med att fylla i CV:n hit och dit, beskrivit min fantastiska arbetslivserfarenhet och övriga kunskaper jag besitter. Att söka sommarjobb är en ädel konst.

Prädikatswein

Jag gillar inte tyska män. Dom är elaka, otrevliga och pratar dålig engelska. Se bara på Hitler. Visst han var inte från Tyskland, men han hade jäkla mycket business i Tyskland och han var inte snäll och engelska var han säkert kass på. Läraren från dagens föreläsning var inte mycket bättre han. Visst han dödade inte judar och är förmodligen inte nazist men han gav ingen rast och var väldigt otrevlig. Han pratade dålig engelska med alldeles för mycket z:an och konstiga uttal. Nej, tyska män är ingen större hit.


1342

Först blir jag varm, svettig. Sen blir jag törstig. Och sist kommer smärtan i fötterna. Men det är helt okej. Så slänge det har med shopping att göra är det helt okej. Jag är på grund av min shopping idag 1342 kronor fattigare och längtan till våren och sommaren är om något ännu större. Men det är okej. Jag är nöjd. Nöjd och lite fattig.


Bisarr tanke

När man åker buss finns det mycket tid till att tänka och fundera. Idag har jag åkt buss ganka långt, hela vägen till och från ICA Maxi. På vägen hem började jag fundera på hur många jag skulle behöva bjuda om jag skulle gifta mig. Det är ju släkt som ska bjudas men också kompisar. Det blir mycket folk. Och sen ska ju han jag gifter mig med bjuda in en jäkla massa också. Blir ju hur mycket folk som helst. Tänk så dyrt. Nej, jag ska då inte gifta mig. Icke!

- Dam, dam, da dam. Dam, dam, dam dam....Bra låt det där.

RSS 2.0