McDonaldization
I skolan har jag fått lära mig om Amerikaniseringen, eller McDonladiseringen om man vill kalla det så. Det betyder att den västerländska kulturen (läs amerikanska), påverkar globalt och länderna blir mer och mer lika varandra. Idag finns ju till exempel McDonald's överallt, vilket borde betyda att tjocka människor finns överallt. Men jag har funderat på en sak. Finns det tjocka asiater, förutom sumobrottarna? Det kan låta elakt eller knasigt, men jag har faktiskt inget emot asiater och undrar faktiskt på riktigt. Jag har nog liksom aldrig sett en tjock asiat, förutom just en sumobrottare.
Lunchkorv
Jag har aldrig egentligen varit intresserad av ringar. Jag tycker att det är jobbigt med ringar och sen så finns det aldrig såna där billiga krims-krams ringar som passar mig.
Jag har liksom för tjocka fingrar. Men på senare tid har jag känt ett sug efter en blaffig ring, men det har varit svårt att hitta en som passar.
Jag har liksom för tjocka fingrar.
Men! Idag hittade jag en fin, blaffig och billig ring som faktiskt passade på mina tjocka fingrar.
TaDa!
Äppel Päppel
Vem har bestämt att den smarta frukten ska vara äpple? När jag var liten och gick i lågstadiet hade vi några böcker i svenska tror jag som hette Äppel, Päppel och så vidare. Nu, typ 17 år senare sitter jag i Aula Magna på Karlstads universitet och väntar på att få gå fram och ta emot ett kunskapsäpple i glas. Äpplet ska enlig den lilla lappen som sitter på symbolisera kunskapens frukt. Just nu känns det ju ganska bra att det är ett äpple, det står liksom lite lättare upp och ser lite bättre ut än en banan. För tänk om det hade varit en banan?
Snälla, välj mig
Konsten att söka jobb är ädel. Man ska formulera sig på rätt sätt, profilera sig på rätt och framför allt visa en fantastisk bild på sig själv. Jag har många bilder på mig själv, jättemånga, så att välja rätt foto borde kanske inte vara så svårt, men det är det. Hur lätt är det att få fram ett foto som visar hur seriös, noggrann och kreativ jag kan vara när näst intill alla foton är från en fest eller från en kväll då jag leker flosk?
Det är lite som pest eller kolera.
Ska jag välja detta: Eller detta:
Kannibal
Inatt hade jag en så galet hemsk, konstig, sjuk och äcklig dröm. Hur det började vet jag inte men helt plötsligt skulle jag ta med mig sex personer in till ett rum. Personerna visste inte vad som skulle hända eller vad dom skulle göra. Inne i rummet fanns en annan person. Han förklarade att dom sex personerna skulle dö och bli mat, köttgryta för att vara exakt. Panik utbröt så klart, även jag blev skogstokig, för jag visste inte vad som väntade. En efter en blev de flådda levande och sedan styckade och hackade i småbitar som åkte ner i den stora grytan. Hur är jag funtad egentligen om jag är kapabel till drömmar som den här? Jag har kanske sett på ett deckaravsnitt för mycket.
Dirty Laundry
Jag är förvånad över att inte fler mord begås i tvättstugor. Folk som inte tar bort luddet efter sig, som inte torkar golvet efter sig och det värsta av allt folk som tvättar på din tvättid. Jag förstår att man blir arg över detta, jag blir det och speciellt över det sistnämnda. Jag råkade ut för det idag. Jag skulle ner och starta maskinerna och vad ser jag - alla maskiner, torktumlaren och torkskåpet är igång. Jag blir rasande och stänger av maskinerna och slänger ut plaskblöt och skummig tvätt och sätter igång min tvätt.
När jag kommer tillbaka och är förberedd på att skälla ut personen i fråga om han eller hon skulle vara där blir jag förvånad. Där i tvättstugan sitter en gravid tjej och det första hon säger är:
- Förlåt! Jag hade fel på datumet.
Hur ska jag kunna skälla på en gravid tjej? Så jag gjorde inte det istället löste vi situationen och min tvätt torkar fint i både torktumlare och torkskåp as we speak. Skönt att jag slapp mörda, det hade varit jobbigt.
Walk of Shame
Vi har alla gjort det, både bra och mindre bra. Man känner sig äcklig och trashig och känner allas blickar på sig när man går förbi. Och det är sant, alla kollar. Jag kollade idag när jag såg ett alldeles förnedrat walk of shame. Hon hade en svart klänning med nitar, supertrasiga strumpbyxor och svarta klackar. Hon var rufsig i håret och man såg försöket till att ha tvättat bort sminket men det hade gått sådär. Hon fick mig att aldrig mer vilja göra the walk of shame. Det är äckligt.
Skolös
Idag har jag varit ute och gått. Ganska långt ändå gick jag. När jag gick hemifrån hade jag på mig två skor och när jag kom igen hade fortfarande två skor på mig. På min promenad såg jag något som jag sett ganska många gånger och alltid förundrats över, en övergiven och ensam sko. Jag bara undrar, hur tusan kan man tappa en sko? Märker man inte när skon faller av foten? Jag förstår bara inte hur hela processen av att tappa en sko fungerar. Det är ett mysterium som jag inte kan lösa.
Vi kvinnor
Idag leker jag man. Det är inte så att jag går runt med ett par sockar i byxorna eller jag försöker prata med en djupare röst. Nej, jag leker man idag så att jag kan få klaga riktigt ordentligt på min förkylning, för det är det ju bara män som får. Vi kvinnor brukar ju snarare klaga på att föda barn, men eftersom det inte kommer hända i mitt liv så tar jag nu idag chansen och klagar på min fruktansvärda, hemska, groteska och snorrika förkylning istället:
Mina bihålor gör ont, jag är täppt och ändå rinner snoret, jag är snurrig i bollen och allmänt segt. Halsen är tjock och hemsk. Det är verkligen så frukansvärt synd om mig. Jag är ju för fan dödssjuk här utan riktigt medikamente dessutom, hur ska jag kunna överleva? Stackars mig.