Regnet det bara...
...öser ner. Idag regnar det. Inte blev det nåt utebad för de kära badgästerna idag heller. Var dock lite mer folk idag än tidigare. Kände att jag inte bönade och bad lika mycket med kunderna idag så det kändes ju fint.
Fick mig en smärre chock idag också. Precis när jag bytt om och kommer upp för trappen möter jag en gammal lärare från högstadiet. Hon började prata och fråga hur allt var och vad jag gör nu och så vidare. Hon berätta gladeligen också att hon numer hade två barn till skillnad från den lilla ungen hon hade innan. Jag personligen var ju inte i superextas över vårt möte på grund av att sista gången vi sågs, på skolavslutningen i 9:an, stod hon och läste högt från ett papper om hur sårad och ledsen hon var över en "skämtsång" vi framfört om henne på en kabaré i skolan en vecka tidigare. Hon hade tydligen gråtit sig till söms och bla bla...Stackars liten!! Det värsta av allt var att vi inte fick en chans att förklara oss, att berätta att allt var på skoj(vilket vi iofs gjort innan). Så att hon står där vid kassan idag och är supertrevlig och berättar om sina barn rör mig inte i ryggen. Hon kan dra dit pepparn växer. Inte bryr jag mig om det.
Nåja, nog om henne. Och direkt över till nästa lite småbisarra grej. När arbetspasset närmade sig sig slut och det snart var dags att stänga kassan kom en gymmare ner från omklädningsrummen. Han hade redan gymmat och skulle ut i regnet. "Normala" gymmare brukar oftast säga "hej" eller "hejdå" beroende på i vilken riktning dom ska. Denne gymmare jag träffade på idag stannade och frågade hur läget var vilket inte var så konstigt kanske. Jag svarade och sa att jag började bli trött. Han nästa fråga löd:
- Du är ganska blyg va?
Jag blyg? Tror inte det va. Så jag sa:
- Nej, inte direkt.
Hans följade fras var:
- Bra, för vi kommer att ses mycket nu. Hejdå!
What!? Vad hände där egentligen?
Utöver dessa två bisarra möten har dagen sett ut som de övriga arbetsdagarna. Ganska lugnt alltså. Och om vädret forsätter som det ser nu så lär ju inte morgondagen bjuda på så mycket action heller.
Fick mig en smärre chock idag också. Precis när jag bytt om och kommer upp för trappen möter jag en gammal lärare från högstadiet. Hon började prata och fråga hur allt var och vad jag gör nu och så vidare. Hon berätta gladeligen också att hon numer hade två barn till skillnad från den lilla ungen hon hade innan. Jag personligen var ju inte i superextas över vårt möte på grund av att sista gången vi sågs, på skolavslutningen i 9:an, stod hon och läste högt från ett papper om hur sårad och ledsen hon var över en "skämtsång" vi framfört om henne på en kabaré i skolan en vecka tidigare. Hon hade tydligen gråtit sig till söms och bla bla...Stackars liten!! Det värsta av allt var att vi inte fick en chans att förklara oss, att berätta att allt var på skoj(vilket vi iofs gjort innan). Så att hon står där vid kassan idag och är supertrevlig och berättar om sina barn rör mig inte i ryggen. Hon kan dra dit pepparn växer. Inte bryr jag mig om det.
Nåja, nog om henne. Och direkt över till nästa lite småbisarra grej. När arbetspasset närmade sig sig slut och det snart var dags att stänga kassan kom en gymmare ner från omklädningsrummen. Han hade redan gymmat och skulle ut i regnet. "Normala" gymmare brukar oftast säga "hej" eller "hejdå" beroende på i vilken riktning dom ska. Denne gymmare jag träffade på idag stannade och frågade hur läget var vilket inte var så konstigt kanske. Jag svarade och sa att jag började bli trött. Han nästa fråga löd:
- Du är ganska blyg va?
Jag blyg? Tror inte det va. Så jag sa:
- Nej, inte direkt.
Hans följade fras var:
- Bra, för vi kommer att ses mycket nu. Hejdå!
What!? Vad hände där egentligen?
Utöver dessa två bisarra möten har dagen sett ut som de övriga arbetsdagarna. Ganska lugnt alltså. Och om vädret forsätter som det ser nu så lär ju inte morgondagen bjuda på så mycket action heller.
Kommentarer
Postat av: Mirre
hahaha! ... en "hemlig" beundrare ;)
Postat av: ludde
Hahahahaahaha! Vilken rolig lärare du måste ha haft. Vilken total :O man skulle ha blivit om man hade hört att hon grät sig till sömns. HAHA, det är ju så skrattretande :)
Som tur var har man inte haft så många psykiskt ostabila lärare, det är väl en liknande situation, fast en lärare skäller ut en elev för att han inte var tyst. Hon sprang och och grina. Vi fick sluta tidigt den dagen kommer jag ihåg :D
Det var inte jag...
Hoppas du har det bra nere i falköping
Löv från Karlsta
Postat av: Evelina
hehe Madde...har du fått ragg? Lr är det mer av min typ? hahaha
Trackback